Ajuj

Ont i magen.

Alldeles mitt eget fel.
Jag vill bara att helgen ska vara här, lördag morgon. Vårsol ute, och sedan. Sedan gör jag precis som i redigeringen, jag fryser bilden. Trycker på Freeze frame, och njuter av min tid. Utan stress. Och solskenet varar lite längre.
När helgen är över har jag klarat en pressad vecka, en pressad vecka utan kedjerökning.
Fy fan vad det är tagit emot.
Fast jag har fuskat.
Rökt en ciggarett igår, pappa bjöd på balkongen. Jag ska inte ställa för höga krav på mig själv ändå.
Man klarar det man klarar. Får se det bra i saken, istället för att fokusera på att jag rökt en cigg, kan jag tänka på alla otroligt många cigg jag faktiskt har låtit bli.
Jag gör det bara för min egna skull.
Och ger upp precis när jag vill.
Den enda jag gör besviken är mig själv
och min envishet.

Onsdag kväll, blä. Bara en halv vecka har gått.
Fast sista delen av veckan är den bättre.
Imorgon får jag träna igen.
Höjdpunkten på dagen.
jag vet jag vet mamma.
Ibland blir det för mycket av det nyttiga också.
Men faktiskt, det finns nästan ingenting bättre.
Att ta ut sig totalt, och ändå orka lite till.
man orkar alltid lite till
Att släppa precis alla tankar, och bara fokusera på stunden
för det går att glömma alla måsten en stund
Och efteråt mår man så extremt bra.
Jag ska byta ut nikotinet mot adrenalin.
Fast lagom.
Blä, jag hatar ordet lagom. Svenskt skituttryck.
Ska det va så ska det va! Annars kan man lika gärna strunta i det.